fredag 31 oktober 2008

Ut- märkelse och maning!

Vi har fått en utmärkelse av Maria med bloggen Välkomna till Adrians backe. Tack!
Maria och hennes familj har kommit längre än oss - de har redan flyttat in i sitt hus och jag är inte avundsjuk alls! ; ) En del återstår innan allt är färdigt, men de har kunnat plocka bort ordet kaos från sin rubrik. Härligt!

Så skulle jag skicka den vidare, men det gäller att vara snabb om inte alla favoriter redan ska ha fått den! Jag har sett att Pellan, Magdalena, Viveka och Lotta redan har fått den, så jag skickar er en varm tanke istället.

Utmärkelsen skickar jag istället till sju andra bloggar jag uppskattar och följer med Bloggkoll. Hur duktig jag har varit på att ge mig till känna varierar...

Sara med Small Town Style

Malin med Gamla mejeriet

Ann med Inredningsdrömmar i Roslagen

Anki med Strandviksvillan

Petra med Colonial East

Sussie med Granne med Selma

Sand mellan tårna

Min Bloggkollslista är längre än så här! Jag får uppmärksamma er andra någon annan gång.

Så var det utmaningen!

Reglerna för utmaningen är följande:

  1. Länka den som utmanat dig och sätt in dessa regler på din blogg.
  2. Berätta 7 saker om dig själv, både alldagliga och knäppa.
  3. Utmana 7 st i slutet av inlägget genom att nämna deras namn och länka till dem.
  4. Låt dem få veta att de har blivit utmanade genom att lämna en kommentar i deras blogg.

Here we go!

Jag har alltid tyckt om att sjunga och gör det gärna mycket och ofta i kör, men sällan i duschen.

Tyvärr slutade jag spela piano när jag började högstadiet. Något jag ångrar idag.

När jag köper plockgodis fyller jag hellre påsen med surisar och sega bitar, än med choklad.

Även när det gäller mat älskar jag syrliga saker, som olja och vinäger på grekisk sallad, kronärtskockor, citron på fisken mmmm!

Jag är nummer två i en syskonskara på fyra. Det kan hända att det är därför jag är en diplomat ut i fingerspetsarna. Jag ser hellre att andra mår bra än att jag driver min vilja igenom. (Inte alltid det bästa!)

Man kan ju missa något om man går och lägger sig före någon annan. Jag somnar hellre i soffan än går och lägger mig ensam.

Jag älskar att förlora mig i böcker, men jag har inte haft en sådan härlig läsfrossarperiod på ett lååångt tag. Kanske när huset är färdigbyggt....

Utmaningen skickar jag vidare till samma bloggar jag skickar utmärkelsen till.

Kram Anna

8 kommentarer:

StrandviksVillan sa...

Nämen - TACK snälla du! Jag blir lika sprudlande glad och förvånad varje gång! Kan ju inte förstå att min blogg nämns samtidigt som de fantastiska bloggar du räknar upp, overkligt!
Visst är det den samma utmaningen jag redan fått, men jag har ju inte hunnit svara ännu ;)
Det värsta är ångesten över att välja ut vem man ska skicka vidare till, det är ju så svåååårt! Alla borde ju få den!
Önskar er en trevlig och avkopplande helg! Anki

Anonym sa...

Varför vara sur och seg när man kan var söt, mjuk, len och god...???

"Choklad-killen"

Lösvirkesbyggarna sa...

Kan det kanske vara så att jag är så till den milda grad söt, mjuk, len och god, att jag måste kompensera det lite? :)

gamlamejeriet sa...

Tack för den fina awarden, Anna. Blir barnsligt glad över att få saker. Jag har faktiskt fått en massa favoritbloggar vid det här laget, så nu finns det bloggar att ge vidare till bara lite svårt att välja...

Och sen läste jag dina 7 grejer om dig själv. Försrt trodde jag att du skrev om mig, men sen när du skrev om syskonskaran, så var det ju fel. Lustigt att det kan vara så lika.

Ha en skön allahelgonshelg
Malin

Tinnar och torn sa...

Hejsan!
Tackar för tanken :o) Roligt att få veta lite om en Lösvirkesbyggare ;o) Skrattade gott åt soffliggandet, känner igen mej så himla väl! Kram och ha en superbra helg/Petronella

♥ Fyra årstider sa...

Gulliga du tack för tanken...du vet när huset är färdigt då skulle jag vilja få stå på din trapp

♥ Fyra årstider sa...

Grattis..du har en vinst att hämta hos mig.
Kram Lotta

Granne med Selma sa...

hejsan!
Först och främst vill jag säga TACK för både utmärkelse och utmaning! Fast jag hållit på att blogga i snart 1 1/2 år kan jag fortfarande inte förstå att jag får sådant tilldelat mig bland alla andra bloggar. Det värmer så gott.

Men, för en tid sedan tog jag ett beslut. Att inte ta upp sådant på bloggen mer. Inte för att vara snorkig utan för att jag faktiskt mår mer dåligt över att behöva välja ut vem jag ska skicka vidare till, jämfört med glädjen över att ha blivit tänkt på...

Jag har gjort det lätt för mig... för att inte hamna i detta dilemma, väljer jag helt enkelt att stå över.

Hoppas du förlåter mig och fortsätter kika in och skriva alla dina snälla och fantastiska kommentarer. När jag ser ett tecken från dig, blir jag alltid så glad över att du och din blogg finns där ute i cyberspace. Jag hoppas du förstår.

Kram Sussie