De STORA takstolarna

Mallen för de stora takstolarna är gjord, men denna gång blev det mindre bekväm arbetsställning. Staffan låter takstolarna vila mot hammarbanden och ytterligare två reglar som är tillfälligt uppsatta. Själv springer han runt och står på knä och spikar på en spångbro med räcke. (Hammarbandet är den översta liggande regeln som håller ihop stommen, by the way.)

Takstolarna är större, men det krävs färre plåtar och spik än vad de mindre takstolarna gjorde. Staffan spikar ihop dem utan min hjälp. Dessutom fäster han bara plåtar på ena sidan än så länge. Det är inte så lätt att flippa över de här pjäserna för att spika på den andra sidan. Men Staffan har en plan! Jag har den inte riktigt klar för mig än, men spikat kommer det att bli! : )

När en takstol är klar reser Staffan den mot gaveln och surrar fast den där, tillsammans med ytterligare fyra takstolar som ska göras. På bilden ser ni två fastsurrade takstolar.

När jag nu inte är uppe med Staffan och spikar, så kanske ni undrar vad jag gör? Fönstergluggar!
När vi beställde våra fönster fick vi höra att vi kommer att ha ovanligt många fönster i vårt hus.
Ljust och luftigt vill vi ha!

Jag har flörtat lite med min snart tretton-åring så vi ska snart ge oss ut på en liten cykelutflykt. Bada var det inte tal om...

/A

Hetta + tak = glass

Med 29,9 grader i skuggan, vill jag inte ens tänka på hur många grader vi har haft uppe på taket idag!

Vi hade fått upp råsponten på södra sidan av ryggåstaket i lördags och idag på morgonen var Staffan igång med spikpistolen för att avsluta jobbet på den sidan.

Under förmiddagen slet vi sen med att täcka även den norra sidan. Min uppgift var att langa upp råspont till Bergsgeten ; ) uppe på taket. Vid lunchtid saknades bara de sista brädlapparna uppe vid nock.

Huset blir genast mindre luftigt och vi hade faktiskt nytta av skuggan taket gav oss idag.

Dagens silhuettbild! (Tagen i motljus så den blev lite mörk)

På eftermiddagen cyklade vi och handlade glass att bjuda snickaren på. Gustav surplar på en Calippo i solen.

Emil, snart tretton, i sin nyinköpta Iron-Maiden-t-shirt. Ja, han var där!

/A

Resta takstolar och sköna bad

Nu har vi rest de upp och ner-vända taksolarna i ryggåstaket! Det är en riktigt härlig känsla att stå på bjälklaget på övervåningen och föreställa sig allrummet och Joakims och mitt sovrum. Idag ser det ut som en luftig kyrksal... (Vi ska inte ha några plankor som går tvärs genom rummet sen...)


Husets profil blir genast mycket tydligare. Imorgon ska vi sätta råspont på taket. De stora takstolarna till resten av taket kommer strax därefter. Ska räkna hur många spik det blir i dem!

Tänk att man kan bli alldeles lyrisk av att få ta ett dopp! Vi åkte ut till en närbelägen sjö efter dagens jobb i hettan. Det var det härligaste jag har varit med om på länge! Joakim var inte riktigt lika lyrisk som jag, men vill ändå åka och bada med mig på söndag igen. Det ger mig definitivt en känsla av att haft lite semester i sommar trots allt byggande. :D

/A

Ps: Om ni ser ett par på stranden som ser lite bortkomna ut, med en galet kraftig bonnbränna, så kan det vara vi!

Spring i benen

När man bor i en storstad så blir det så mycket spring i benen när man kommer ut till all yta som finns i ett litet samhälle som vi bor i. Elliot rusar runt på grusvägen framför huset. Tack och lov är det återvändsgata med mycket lite trafik.

Uppe på en byggnadsställning får man inte rusa omkring, utan Elliot sitter trygg i pappa Pelles famn. Nu har alla mina rara syskon varit och sett vårt bygge live!

/A

Takstolar upp och ner?

Ja, där hänger den första takstolen upp och ner! Vi låter de färdigspikade takstolarna till ryggåstaket hänga och dingla där tills alla åtta är klara. "Så är det bara att vippa upp dem sen...", den vise Staffan Snickare har talat.

Det krävs planering för att få plats med all spik som ska slås i plåtarna. Staffan ritar mönster för att vi ska ha koll.

Alla bitar måste ligga på plats. Inga glipor här inte! Så fäster vi plåtarna först, innan det är dags att slå i ca 700 spikar till!



När 350 spikar är islagna på ena sidan är det dags att "flippa över" takstolen och slå i lika många till på andra sidan.

Här hänger taksolarna på rad och ni ser vår fina plattform för takstolarna. Vi är verkligen ända uppe i nock och arbetar! Där uppe var det hett idag vill jag lova!

Imorgon får vi förstärkning av Joakim och det är dags att resa takstolarna. Spännande!

/A

Stora och små barn

Vi firade det stora barnet morfar/farfar/pappa/svärfar på hans 65-årsdag med ett riktigt barnkalas. Jordgubbstårtan, saften, korven och pommes-friten fanns med...
Pappa uppvaktades av många av sina barnbarn och även av sin systers söta sondöttrar. Emma dukade fram kaffe åt oss alla med finaste dockservisen...

Barn saknar inte sandlådan, de gör sig en. Pappas blomlåda blev det roligaste stället man kan tänka sig att vara på!

Efter kalaset klättrade Emil och Gustav av sig lite av all den goda maten.

Gustav var ute efter de riktigt höga höjderna.

I helgen hade vi besök av två andra klätterglada pojkar från Norrköping. Det är inte Alfons som är rädd för de höga höjderna, det är vi, de stora barnen.

Melker passade på att föreviga vårt luftslott.



Själv känner jag mig också som ett litet barn när jag vill ropa: "Titta, titta vad jag kan! Jag kan bygga en fönsterglugg!"

/A

Staffan klurar

Så var det slut på semestern och heltidssnickrandet för Joakims del. Resultatet blev en sommarfräscht solbrun, ännu starkare kille än förut, som numera kan hänga på höga höjder utan problem. : ) Vi saknar honom på bygget...

Men vi får mycket gjort ändå! Idag har båda mellanväggarna på övervåningen kommit på plats.

Sedan började pysslet! Staffan lodade och riktade huset för att vi ska ha ett hus som pallar alla väder och där det ska fungera bra att både tapetsera och hänga tavlor. Men... "Det ska alltid jäklas på slutet", som vår käre snickare sade. Staffan klurade både länge och väl på hur de där gäckande millimetrarna ska kunna åtgärdas.

Nästa sak att klura på var hur vi bäst skulle kunna bygga upp en plattform där vi kan snickra takstolarna på plats. Staffan löser allt!

Sista uppgiften vi hann med idag var att börja pussla ihop den första takstolen till ryggåstaket. Staffan ordnade en mall vi ska kunna lägga ut bitarna i, för att spika i alla de spikar som krävs för att tyngden ska fördelas rätt.

Jag ska snart ha en takstol att visa...

/A

Armen i vinkel och tungan rätt i mun...

Allt eftersom huset växer på höjden så gäller det att vara med och se till att allt blir parallellt och rakt och därför går en hel del tid åt att mäta och loda in reglarna så att det inte blir ett snett kråkslott som vi kommer att flytta in i.

Vi är nu uppe på andra våningen där mellanväggarna ska resas under måndagen för att sedan fortsätta med takstolarna som kommer att spikas ihop på plats.

Det är inte lätt för Snickaren att ta hand om två stycken "hobbysnickare" som behöver fråga om det mesta hela tiden:

(A) - Det blev visst lite snett när jag spikade...!

(S) - Det duger här ute i skogen. Det fixar vi till senare.

(S) - Mät från ytterkanten på syllen.

- Nej, från syllen..

- Det där är inte syllen. Syllen sitter där nere..

(J) - Jaså var det den brädan du menade...

Men vi lär oss hela tiden och det senaste vi lärde oss var att ska man såga något så mäter man först upp rätt längd med måttband, drar ett streck med blyertspennan och sågar sedan brädan så att halva blyertsstrecket är kvar....

Inte så konstigt att Anna ser så koncentrerad ut.

Det gäller även att hålla tungan rätt i mun när man ska spika på lite högre höjd och det inte finns så mycket plats att röra sig på så några stickor i rumpan har det allt blivit...

Tyvärr så är mina 6 veckors semester redan slut och när det är som roligast att hålla på med huset och se det växa på höjden så är det dags att återvända till mitt kontor igen.

Antagligen finns det lite jag kan göra på kvällarna när jag kommer hem. Anna har ju ledigt tre veckor till så hon får vara min arbetsledare och tala om vad det finns för uppgifter att utföra.

/J

"Anna-spik"

Joakim och Staffan gör ett storslaget jobb med tunga lyft och resultatet syns verkligen med en gång!

Vad gör jag då? Jo, jag skulle vilja kalla det ett välslaget jobb ; )

Jag "går efter" och fäster det som J & S har rest. Det innebär att jag har slagit i en och annan ankarspik, numera kallad Anna-spik, i ett otal vinkelbeslag.

Jag har dessutom haft i uppdrag att fästa över- och underliggare till fönstren. Så jag har ingen annan att skylla på om gardinerna hänger snett... ; P

Dagens stora framsteg är att stommen till väggen mellan vårt framtida kök och hall samt matsal är rest.

Så här ser huset ut just nu. Fortfarande väldigt luftigt, men silhuetten blir så mycket tydligare nu när de yttersta takstolarna är på.

Imorgon kommer vi att lägga en del av bjälklaget mellan över- och undervåning. Dessutom hoppas vi på att vinden mojnar. Det har inte varit möjligt att loda och rikta in huset ordentligt när loden vajar fram och tillbaka i vinden...

/A

Stjärnfråga och länk

Jag fick en fråga om var de fina stjärnorna på väggen är köpta. Min syster köpte dem på Mio möbler, men hon kunde inte svara på om de fortfarande finns kvar. Med lite tur så!

Killarna är fullt upptagna av att njuta av de nybakta sconsen som vi blev bjudna på. Mums!

Jag upptäckte idag att vi har blivit länkade! En annan familj som är i byggartagen och som också bloggar om sina äventyr och framsteg har lagt till oss i sin blogglista. Kul! Gå till deras blogg här.

/A

Svensk sommar...

Tyvärr har vi inte hunnit med allt vi hade planerat för veckan då hela måndagen regnade bort och på fredagen var regnet på besök igen och det blev lite oroligt i byggkojan för gaveln behövde resas och stagas upp före helgen.

Regnet tog en tillräckligt lång paus efter lunchen lagom för oss att hinna resa gaveln, medan stagningen fick göras i regn.

Min far, snickaren, börjar bli orolig för att vi inte ska hinna med allt som behöver göras innan vi lämnar tillbaka byggställningen sista augusti så istället för att måla på lördagar som vi har gjort tidigare så behöver vi lägga in en extra byggdag så det blir 6-dagars veckor framöver.

Jag har haft 5 veckor av min semester och det är bara en enda ynka vecka kvar innan jag måste börja jobba igen och det är ju nu det roliga börjar när man får se huset växa fram. Det är svårt att föreställa sig hur det kommer att se ut i verkligheten när man bara haft en ritning att titta på förut, det är först nu jag börjar få en känsla av hur huset och tomten kommer att se ut.

Något som också är väldigt roligt är alla männsikor som kommer förbi och tittar, pratar och fikar. Grannar, vänner, människor vi inte känner som stannar och pratar för att de är nyfikna, människor som vi hälsar på varje dag då de är ute på sin dagliga motionsrunda, människor i bilar som kör förbi väldigt sakta, farbrorn som cyklade förbi och tittade så länge på huset så han nästan cyklade ner i diket och in i hallonbuskarna.
Eller som Peter S, en vän till oss, som kom ut i fredags och hälsade på lagom till regnet. Han har byggt en Fiskarhedenvilla och är nästan, nästan klar och enligt honom själv så fick han lust att börja snickra igen bara genom att vara inne och känna lukten av vår byggkoja. Eller som min mor som cyklade de tre milen ut till oss som råkade bli fyra mil bara för att det var så fint cykelväder och inte för att det var så dåligt skyltat...!!!

Tyvärr kunde vi inte erbjuda en vilstol på soldäcket, ett glas vin och en god bok och kanske en övernattning utan det fick bli fika på garageplattan och cykeln hem istället (tre mil den här gången).

Nästa vecka är det "full fart" igen och om inte regnet överraskar oss så borde vi kunna visa upp en hel huskropp av reglar.

/J

Stomresning

Tiden går så fort när man har roligt! ...eller var det trötta vi var? Hur som helst så kommer äntligen en liten stilstudie i hur det går till när stommen blir rest. Joakim och Staffan gör ett fantstiskt jobb med de tunga väggreglarna!

Den första och allra högsta väggregeln på gaveln är redan rest. Det är den som ska sträcka sig ända upp i nock. Till vänster i bild ser ni framsidan och till höger skymtar bjälklaget till andra våningen i utbyggnaden åt baksidan.

(Krångligt och svårt att se kanske, men klicka på kortet så blir det större.)

De andra reglarna är färdigsågade och ligger på plats och bara väntar på att bli resta.

De starka regelresarna tar spjärn mot en golvregel och lyfter väggregeln bit...

...för bit...

...tills den står upp mot syllen.

Då är det dags att lyfta den till sin rätta plats. Staffan där uppe och Joakim därnere är samspelta. Det gäller att hålla tungan rätt i mun, det är många meter ner till marken!

Tyvärr började det att regna och det underlättar inte arbetet. Kort på den färdigresta gaveln kommer senare.

/A