torsdag 1 januari 2009

Joakim & Annas byggår 2008...

Vi startade året med en vacker tomt, ritningar över vårt kommande hus och en spänd förväntan på vad det nya året skulle innebära för oss.

Självklart skulle det bli mycket hårt arbete, kanske blev det mer än vi trodde, men bygga hus gör man inte så många gånger i livet så det är bara att bita ihop.

En lyckligt ovetande Anna projekterar tomten.

Det svåra i början var att föreställa sig hur huset bäst skulle placeras på tomten. Eftersom tomten sluttade en hel del och behövde fyllas upp så fick vi använda lite fantasi och många utstakningspinnar för att kunna komma fram till ett bra beslut.

När husets placering äntligen var bestämt så kunde ritningarna som behövdes för bygglovet slutföras. På pappret såg huset väldigt fint ut, men hur kommer det att se ut i verkligheten...??

Innan själva bygget kom igång så fanns det en hel del förberedelser som behövde göras. Panelen skulle torkas, hyvlas och målas.

Och måla fick vi göra! Inte bara en gång utan två gånger och då är det fortfarande en målning kvar sen när panelen sitter uppe på huset. Vi började med att hyra vår målarlokal i tre månader vilket fick förlängas om och om igen och det slutade med att vi tillbringade tio månader i vår mörka lagerlokal.

En solig morgon i slutet av april var det äntligen dags att dra igång med själva husbygget. Nåja, de första månadernas arbete bestod av arbetet med grunden som sedan skulle grävas ner eller på något sätt döljas.

Att fylla upp en sluttande tomt visade sig vara dyrare än vi trodde så beslutet togs att vi skulle mura en högre krypgrund istället.

"Labyrinten" är formarna till sulorna som huset ska vila på.


Sulorna gjöts sedan i betong. Snyggt och prydligt!

Sedan började det tidsödande murandet och, för vår del, kånkandet av lecablock.

Färdigmurat och klart för...

...att dölja alltihop i sand. Nästan exakt två månader efter byggstarten.


Nu var det dags att bygga upp huset på höjden och för det krävdes en byggställning. En hög och lite vinglig ställning som både Anna och jag behövde vänja oss vid innan vi kunde röra oss lika ledigt som snickaren själv. Det är ju som sagt rätt svårt att slå i en spik med ena handen om man samtidigt måste hålla i sig krampaktigt med den andra.

En 24 meter lång lastbil med släp levererade vårt konstruktionsvirke och det var tre förväntansfulla byggare som med stor glädje började såga och spika...

...och resultatet lät inte vänta på sig.

Om man kisade lite så kunde man faktiskt ana att det var ett hus på gång här...
I det här skedet växte huset fram riktigt snabbt. Från den dagen då virket kom...
Till den dagen då takstolarna fulländade silhuetten tog det bara tre veckor. Vi var då tre "man" på bygget varje dag, eftersom vi båda hade semester och kunde ägna mycket tid åt att snickra.

Arbetet skedde i bästa sommarvärmen, men det skulle vi inte få njuta av så länge till.

När taket skulle på, kände vi oss aningen pressade. Vi visste inte från dag till dag om regnet skulle sätta käppar i hjulet för oss,

men upp kom det och vi kunde skicka iväg vår snickare på en mycket välförtjänt semester, medan vi här hemma jobbade vidare med att få upp råsponten på ytterväggarna.

Såja, nu behöver man inte kisa för att få det att se ut som ett hus.
Vy av hela tomten. Arbetet med att spika upp ytterväggarna pågår för fullt.
Ett stressigt jobb med tanke på att byggställningen stod och kostade oss pengar varje dag.
Nu hade vi även fått våra takkupor på plats.

Å så var det dags för takpannorna när både vindskivor och hängrännor var uppsatta.

Tyvärr gick transportören sönder så det blev till att använda mänsklig kraft för att få upp teglet. En rätt svettig dag på jobbet....

Ett snyggt inslaget hus i en lagom tråkig grå duk...

Färdigställande av de små utbyggnaderna vilket gav huset dess riktiga utseende.

Under ungefär två veckors tid tillbringade vi kvällar och helger i vår krypgrund för att få upp isoleringen, den såkallade blindbotten. Det var skönt när det var klart!

I samma veva fick vi hjälp med att gräva ner slangen till ytjordvärmen. Det var en tävling mot kylan och tjälen, eftersom vi inte fick marklov förrän i november.
Inomhus hade vi nu isoleringsbalar högt och lågt. Elen hade vi fått indragen i huset, vilket förenklade saker och ting betydligt!


Den dagen då Staffan hade byggt upp vinterträdgården, satt in vår ytterdörr och förberett för våra fönster kändes det som om vi hade tagit ett stort kliv framåt.

Många fönster skulle sättas in...

...och resultatet blev slående! Vi var sååå nöjda med våra fina fönster och dörrar!

I början av november hade vi kommit så långt så att Staffan hade börjat isolera väggarna och taket invändigt.

Det har sedan dess varit viktigt för oss att jobba för att få huset ordentligt tätt och att driva ut fukten.
Vi har en byggfläkt som står och surrar och temperaturen håller sig kring tolv grader i huset.
Vi har kunnat tacka byggkojan för lång och trogen tjänst och numer tar vi våra pauser i vinterträdgården.

Så sent som igår, årets sista dag(!), slog vi in sista spiken i ryggåstaket. Det innebär att alla innertak numer är klädda med råspont i väntan på gips.

Detta år börjar vi med att förbereda för elen i väggarna, sedan är det dags för golvvärmen och sen... Som sagt det är bara att bita ihop! : )
Förväntan inför vad detta år ska innebära är lika stor nu som då...
Vi hoppas att både ni och vi får ett riktigt bra år 2009!
/Lösvirkesbyggarna Anna & Joakim

13 kommentarer:

Hanna sa...

Ja en hel del har ni onekligen hunnit med under året som gått. Jag undrar mest hur jag kunde tycka era bilder var så intressanta i början, grävmaskiner och sandhögar. NU är de verkligen intressanta och ert hus blir så otroligt fint. Stor kram till er båda!

Fyra årstider ♥ My Lovely Four Seasons sa...

vad roligt att se allt jobb så här..vad ni måste vara stolta.
Kram Lotta

Lösvirkesbyggarna sa...

Grävmaskiner är alltid intressanta och jag tror nog att Hampus håller med mig...

/J

StrandviksVillan sa...

Wow vilket sammandrag du fixat till! Måste vara jättekul för er själva också att se på i efterhand.

Jag tycker det är så häftigt att se våra byggbilder, då barnen såg så små ut och man minns hur man planerade och fantiserade. Synd att jag inte tog fler bilder än jag gjorde...

Ha ett riktigt fint år 2009!
Kram A-C

Malin, Gamla Mejeriet sa...

Jättekul att få följa på det här turnosättet. Då ser man verkligen vad ni har slitit.

Och jag vet inte om jag sagt det, men jag är så imponerad av sitt grovgöra. Själv tycker jag allt är så vansinnigt tungt efter bara en liten stund. Läste t.ex. att du spikat råspont med spikpistol. När jag skulle hjälpa till med det fick vi ta paus så ofta att det inte blev speciellt mycket hjälp. Och du höll pistolen upp i taket. Strongt!

Anettes hus sa...

Fantastisk vakkert hus dere har!!! Gleder meg til å følge bloggen og husebygget deres i 2009 også:)

Godt nytt år!! Lykke til videre:)

KLem Anette:)

Viveka på Humlebacken sa...

Wow, vilken häftig återblick! Jag är sååå imponerad av ert slit!
Lycka till med resten!

Ina sa...

Helt otroligt.. tänk vad långt man kommer med vilja, hjälp och ett stort tålamod...

Gott Nytt byggår...

Kram Ina

Vimsingen sa...

Vilken jättefin sammanfattning du gjort. Och vad ni har hunnit med under året. Lycka till med nästa år och jag ser fram emot att följa ert hus utveckling.
/Vimsingen

Lilys liv sa...

Fråga: Vi har tagit bort masonitskivorna i taket och nu är det målad råspont. Vi vill måla den vit och ha den som innertak. Vad ska jag använda för färg? När man stryker med fingertopparna mot det vita blir det vitt på fingrarna. Känns som lite kalkigt nästan. Vad är det för färg tror ni? Limfärg? Kalkfärg?
Med förhoppning att ni som kan mer än jag vet på råd. Svara gärna i min blogg. TACK!

Ika sa...

Wow vilken resa ni har gjort så här långt. Följer med spänning hur det kommer att fortsätta.

Sanna sa...

Vilket imponerande och inspirerande arbete! Lycka till!

Hälsningar från en husbyggare med låååångt kvar.

Barbro sa...

Har för första gången sett er blogg och ert husbygge är mycket imponerande.
Jag får intrycket av att det kommer bli ett mycket fint hus till en fin familj. Mycket jobb är det också ser man men jag hoppas att arbetet också är trivssamt.
Önskar er alla lycka till och all lycka i framtiden.
mvh Barbro