torsdag 3 juli 2008

"Huset" levererades...

Under måndagen och tisdagen så fanns det inte så mycket att göra på tomten så Anna och jag tog tag i målningen.
Vy från den färdigmonterade (trodde vi ja) byggnadsställningen.

Vi gick och väntade på att konstruktionsvirket skulle levereras och löften om leverans måndag eller tisdag blev till slut onsdag morgon.

Jag fick ett telefonsamtal från företaget som skulle komma med allt virke och de ville veta om det gick att lasta av och vända en 24-meters långtradare vid tomten..!! Jag berättade att vi bodde sist på en återvändsgata så det fick bli avlastning inne i samhället istället och transport av virket med hjälp av en lastmaskin till tomten.







Vi hade hunnit förbereda en hel del så när virket kom så var det bara att sprätta upp paketen och börja lägga bjälklaget.

Mycket spikande blev det och våra stackars kontorshänder, som på sin höjd belastas med en penna på jobbet i vanliga fall, värkte framåt kvällen, men vi klarade oss från blåsor.


Så nu har bjälklaget lagts och vi har börjat med stommen på huset. När hörnen på huset restes så upptäckte vi att byggställningen inte skulle räcka till utan vi fick bygga ytterligare en våning.


Snickaren är ju van att springa omkring på höga höjder, men för oss dödliga så känns det faktiskt som om döden är nära när man står högst där uppe och ställningen gungar lite lätt.

När vi trots allt står där uppe och håller oss krampaktigt i ledstången (hur ska man kunna spika då..??) så säger snickaren att vi måste bygga en fjärde våning för att nå upp till nock...huga...
Redan imorgon ska vi kunna se husets konturer från framsidan, har den gode snickaren lovat oss. Vårt lilla vackra klarbärsträd ser också lovande ut, men än så länge är bären sura!
Nya rapporter kommer!
/ J & A

2 kommentarer:

Hanna sa...

Ja det var väl tur att de ringde och frågade. Hade blivit svettigt för chauffören annars. Skönt väder att spika i, jag har legat vid unden idag :-)
/Hanna

Lösvirkesbyggarna sa...

Jag hade bra gärna visat en bild på den fina bonnbrännan man får i betonggropen, men Joakim ville inte det... Vi får väl ta oss en tur till en sjö vi också någon dag och jämna ut det hela lite.
/ Anna