Det växer...

På en vecka har det hänt en hel del, och det blir så påtagligt när saker börjar skjuta i höjden! Från att ha varit ett kaos av gångar, har det nu skapats många smårum. Trots höjden på de murade "väggarna" kommer det inte att bli ett källarplan. Vi hade att välja på att lägga till ytterligare ett lager med lekablock, eller höja marken under grunden ännu lite till. Vi valde det första, som var ett mindre kostsamt alternativ.

Ni kan kanske tänka er att den härliga försommarsolen blir ganska obarmhärtig mellan murarna. Staffan, tillsammans med sina assistenter, har varit enormt ihärdiga trots hettan.

Tittar man på den här bilden ser man tydligt att huset kommer upp i nivå med vägen, precis där det ska vara.

Ha en riktigt härlig helg i sommarvärmen!

/A

Att se det stora i det lilla

Jag brukar säga (och min syster likaså) att vi ska glädjas åt det lilla och fira även små etappmål. Risken är annars att man inte ser de framsteg man trots allt gör i ett så stort projekt som husbygge är.

Idag kan vi fira att första varvet med grundfärg är färdigmålat på vår panel. J håller just nu på med att måla de första bräderna med andra lagret färg. Mindre utspädd och mindre lättjobbad den här gången, men ändå! Hurra för att vi har nått ett mål på vägen!

En annan stor liten sak att glädjas åt är naturen vi har runt omkring oss. Bilden på den vilda apeln med de gröna fälten och kullarna bakom är tagen på en skön kvällspromenad vi tog i ett fantastiskt härligt väder.

Vackert, eller hur?
/A

Kusiner och klossar

På lördagskvällen hade vi förmånen att få ta hand om Emil och Gustav lite extra och samtidigt hade vi två av kusinerna här. Vi följde melodifestivalen med stort intresse, men det var ingen som var vaken länge nog för att se hur det gick!

Emil och jag gick upp OKRISTLIGT tidigt för att han hade en cupmatch att spela på morgonen. De spelade imponerande bra, men motståndarlaget hade en förvuxen tolvåring som ett äss i ärmen. Laget förlorade med flaggan i topp och vi kunde åka hem för att äta en andra frukost.

E & G överraskade sin mamma med en bok på Mors Dag och sedan åkte de för att fira sin farmor och hennes rara mamma. Kusinerna följde med oss för en fika på tomten. De tyckte att det var lite underligt att vi sa att vi håller på att bygga ett hus, när det faktiskt inte finns något hus att se!

Vänta ni bara - tids nog så står det där!

Efter att kusinerna hade blivit hämtade av sin far var det bara att bita ihop. Staffan är igång och murar och behöver ha hjälp med att bära ut lekablock - det sparar mycket tid om muraren bara har att vända sig om och ta sig ett block, istället för att springa upp på den blivande garageuppfarten för att hämta...

Lilla jag har burit drygt tre ton klossar idag! Tänk er då vad store Joakim har hunnit med! Nu har vi bara hälften kvar att bära ut, *pust*!

Our home is our castle!

/A

Gjutardag...

Så var det äntligen dags att gjuta grunden. Det var roligt att gå ut till tomten strax före 7 på morgonen för hjälpa till vid gjutningen för det är ju en början till att se huset växa på höjden.
Jag har inte varit med om att gjuta en grund förut så jag möttes av en ståtlig syn i form av kranbilen som skulle pumpa ut betongen i formarna.
Jag som tycker att grävmaskinister har ett manligt yrke fick plötsligt svårt att välja vad jag ska bli när jag blir större...

Det blev en lugn start på dagen. Tomten badar i solsken på morgonen och även fast det är lite kyligt i luften så är det väldigt skönt att stå där i solskenet.
Kranbilsföraren drog några historier om hur illa det kan gå när man gjuter, men när väl betongbilarna började rulla in så var alla historier bortglömda för då blev det plötsligt full fart.
Det är ju alltid svårt att uppskatta hur lång tid saker och ting tar och hur mycket folk det krävs för att hinna med.

Dagens arbetsuppgift uppskattades till två personers jobb i några få timmar, men några timmar blev fyra väldigt stressiga timmar så nio-frukosten fick ätas kl 11.30.

Med tanke på att betongbilen tog 16 kr/min (=1.000 kr/h) för att den fick stå och vänta på oss arbetare så var det inte läge att ta rast för att äta en ostmacka.

Utan några större missöden så blev formarna fyllda till slut och dagen efter revs formarna för att kunna förbereda för att börja mura.


Nu kanske banken har en annan åsikt, men för oss så är huset nu officiellt vårat...

/J

En liten prinsessa!

Det kom ett sms från min älskade bror onsdagen den 21 maj 2008:

Vår vackra dotter Lily är född! 49,5 cm och 2900 g. Båda mina flickor mår bra!

Lilla Lily är den första tjejen bland alla killkusiner.

Välkommen till världen!

Många kramar

Faster Anna

Lägesrapport

Joakim tar ledigt imorgon förmiddag för att hjälpa sin far när cementbilen kommer och det ska gjutas. Under dagen idag är det min far som har varit till hjälp med de sista förberedelserna. Förhoppningsvis kommer J att hinna ta lite kort på framstegen också. Vi återkommer...
/A

Inspiration och påfyllning

Lördagen avslutades lite olika för mig och Js del. En lugn kväll med ett glas rött framför TVn i hemmets lugna vrå är aldrig fel, speciellt som J har flängt fram och tillbaka till Estland i veckan så var det skönt att bara få vara hemma. Men Sverige hade gärna fått knipa det där bronset för att kvällen skulle ha varit fulländad!

Själv var jag bjuden på en fantastiskt mysig vårfest hemma hos min syster P. Ett stort gäng glada tjejer blev ordentligt bortskämda under kvällen av vår pappa med fru, som arbetade hårt i köket. Resultatet blev en underbar vårbuffé. Tyvärr hade jag inte närvaro nog att ta fram kameran för att ta kort på den vackert upplagda maten, men efterrättsbuffén var minst lika fantastisk!

Vi tjejer fick inte bara roa oss den här kvällen. Min syster är bara sån att hon vill att alla ska se hur fantastiska var och en av hennes vänner är, så vi hade i uppdrag att parvis lära känna varandra för att vi sedan under middagen skulle kunna ta fram positiva saker om varandra och berätta för fler kring bordet. Något jag har med mig och som fortfarande upptar mina tankar är frågan: "Vad fyller dig med energi?" Mitt omedelbara svar var att få göra saker tillsammans med mina nära och kära. Just nu ligger det mycket nära till hands att få ägna sig åt vårt projekt husbygge tillsammans med J och det finns inget roligare än när barnen är med! Det är bra att få sätta ord på vad som är viktigt ibland. Prova får du se! Tacksamhet är en skön känsla!

Inspiration får jag massor av mina älskade systrar. Det gladde mig att flera av tjejerna tyckte att jag och min söta syster S är så lika! : ) Förutom att mina systrar är söta är de mitt stöd i livet! Ska nog ta med mig kameran till P någon dag och ta lite ispirationsbilder i hennes vackra hem. Snacka om vita drömmar!

/A