Joakim & Annas byggår 2008...

Vi startade året med en vacker tomt, ritningar över vårt kommande hus och en spänd förväntan på vad det nya året skulle innebära för oss.

Självklart skulle det bli mycket hårt arbete, kanske blev det mer än vi trodde, men bygga hus gör man inte så många gånger i livet så det är bara att bita ihop.

En lyckligt ovetande Anna projekterar tomten.

Det svåra i början var att föreställa sig hur huset bäst skulle placeras på tomten. Eftersom tomten sluttade en hel del och behövde fyllas upp så fick vi använda lite fantasi och många utstakningspinnar för att kunna komma fram till ett bra beslut.

När husets placering äntligen var bestämt så kunde ritningarna som behövdes för bygglovet slutföras. På pappret såg huset väldigt fint ut, men hur kommer det att se ut i verkligheten...??

Innan själva bygget kom igång så fanns det en hel del förberedelser som behövde göras. Panelen skulle torkas, hyvlas och målas.

Och måla fick vi göra! Inte bara en gång utan två gånger och då är det fortfarande en målning kvar sen när panelen sitter uppe på huset. Vi började med att hyra vår målarlokal i tre månader vilket fick förlängas om och om igen och det slutade med att vi tillbringade tio månader i vår mörka lagerlokal.

En solig morgon i slutet av april var det äntligen dags att dra igång med själva husbygget. Nåja, de första månadernas arbete bestod av arbetet med grunden som sedan skulle grävas ner eller på något sätt döljas.

Att fylla upp en sluttande tomt visade sig vara dyrare än vi trodde så beslutet togs att vi skulle mura en högre krypgrund istället.

"Labyrinten" är formarna till sulorna som huset ska vila på.


Sulorna gjöts sedan i betong. Snyggt och prydligt!

Sedan började det tidsödande murandet och, för vår del, kånkandet av lecablock.

Färdigmurat och klart för...

...att dölja alltihop i sand. Nästan exakt två månader efter byggstarten.

Nu var det dags att bygga upp huset på höjden och för det krävdes en byggställning. En hög och lite vinglig ställning som både Anna och jag behövde vänja oss vid innan vi kunde röra oss lika ledigt som snickaren själv. Det är ju som sagt rätt svårt att slå i en spik med ena handen om man samtidigt måste hålla i sig krampaktigt med den andra.

En 24 meter lång lastbil med släp levererade vårt konstruktionsvirke och det var tre förväntansfulla byggare som med stor glädje började såga och spika...

...och resultatet lät inte vänta på sig.

Om man kisade lite så kunde man faktiskt ana att det var ett hus på gång här...

I det här skedet växte huset fram riktigt snabbt. Från den dagen då virket kom...

Till den dagen då takstolarna fulländade silhuetten tog det bara tre veckor. Vi var då tre "man" på bygget varje dag, eftersom vi båda hade semester och kunde ägna mycket tid åt att snickra.

Arbetet skedde i bästa sommarvärmen, men det skulle vi inte få njuta av så länge till.

När taket skulle på, kände vi oss aningen pressade. Vi visste inte från dag till dag om regnet skulle sätta käppar i hjulet för oss,

men upp kom det och vi kunde skicka iväg vår snickare på en mycket välförtjänt semester, medan vi här hemma jobbade vidare med att få upp råsponten på ytterväggarna.

Såja, nu behöver man inte kisa för att få det att se ut som ett hus.

Vy av hela tomten. Arbetet med att spika upp ytterväggarna pågår för fullt.

Ett stressigt jobb med tanke på att byggställningen stod och kostade oss pengar varje dag.

Nu hade vi även fått våra takkupor på plats.

Å så var det dags för takpannorna när både vindskivor och hängrännor var uppsatta.

Tyvärr gick transportören sönder så det blev till att använda mänsklig kraft för att få upp teglet. En rätt svettig dag på jobbet....

Ett snyggt inslaget hus i en lagom tråkig grå duk...

Färdigställande av de små utbyggnaderna vilket gav huset dess riktiga utseende.

Under ungefär två veckors tid tillbringade vi kvällar och helger i vår krypgrund för att få upp isoleringen, den såkallade blindbotten. Det var skönt när det var klart!

I samma veva fick vi hjälp med att gräva ner slangen till ytjordvärmen. Det var en tävling mot kylan och tjälen, eftersom vi inte fick marklov förrän i november.

Inomhus hade vi nu isoleringsbalar högt och lågt. Elen hade vi fått indragen i huset, vilket förenklade saker och ting betydligt!

Den dagen då Staffan hade byggt upp vinterträdgården, satt in vår ytterdörr och förberett för våra fönster kändes det som om vi hade tagit ett stort kliv framåt.

Många fönster skulle sättas in...

...och resultatet blev slående! Vi var sååå nöjda med våra fina fönster och dörrar!

I början av november hade vi kommit så långt så att Staffan hade börjat isolera väggarna och taket invändigt.

Det har sedan dess varit viktigt för oss att jobba för att få huset ordentligt tätt och att driva ut fukten.

Vi har en byggfläkt som står och surrar och temperaturen håller sig kring tolv grader i huset.

Vi har kunnat tacka byggkojan för lång och trogen tjänst och numer tar vi våra pauser i vinterträdgården.

Så sent som igår, årets sista dag(!), slog vi in sista spiken i ryggåstaket. Det innebär att alla innertak numer är klädda med råspont i väntan på gips.

Detta år börjar vi med att förbereda för elen i väggarna, sedan är det dags för golvvärmen och sen... Som sagt det är bara att bita ihop! : )

Förväntan inför vad detta år ska innebära är lika stor nu som då...

Vi hoppas att både ni och vi får ett riktigt bra år 2009!

/Lösvirkesbyggarna Anna & Joakim